Det är faktiskt helt fantastiskt, efter 27 år är vi redo att spela (nåja, de) slutspel i Elitserien igen! Jag ryser av lycka i kroppen när jag tänker på det eller läser om det i tidningarna. Vem hade kunnat ana att jag skulle bry mig så mycket? Men av någon konstig anledning så känner jag mig mer intresserad och mer... hmm... patriotisk sen vi flyttade från Skellefteå, vilket antagligen har att göra med att jag saknar stan väldigt mycket. Hur som helst, vi är grymt stolta över grabbarna och håller alla tummar och tår - nu ska vi sikta mot SM-guldet!
Synd att man inte var på matchen mot HV igår alltså, det hade varit något att se.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar